Människans genetiska utveckling genom årtusenden motarbetar faktiskt alla försök att gå ned i vikt.
När man löper så tär man på kroppens kolhydratdepåer – det påverkar även hjärnan eftersom blodsocker är dess främsta energikälla. Därför reagerar hjärnan på samma sätt som den har gjort sedan vi bodde i grottor, nämligen med en försvarsmekanism som skickar signaler om att den är hungrig på mat med mycket kolhydrater i.
Ju mer mjölksyra som ansamlas i benen och ju mer ansträngd andhämtningen blir, desto svårare blir det att reglera aptiten. Vid långa löprundor i högt tempo tvingas kroppen att främst hämta energi från kolhydrater.
Det beror på att det behövs fem procent mindre syre för att utvinna energi i samband med kolhydratförbränning jämfört med fett-
förbränning. Därför väljer kroppen kolhydrater när den har brist på syre.
Kolhydratdepåerna i kroppen är dock relativt små, och när man tär på dem under intensiva löprundor så kommer energin att ta slut relativt snabbt – och det uppstår ett behov att fylla på depåerna igen.
Löper du snabbt så påverkas även hormonbalansen negativt när det gäller den viktmässiga aspekten. När man tränar så utsöndras nämligen en massa stress-hormoner som både ökar sötsuget och bukfetman.
Träningsprogram som får kilona att rasa
Ladda ned ett komplett kostprogram och löpträningsprogram, som får kilona att rasa.
