Kommer du ihåg när du började
lyfta vikter? Då kunde du säkert
lägga på mer viktskivor under
dina övningar vid nästan varje
träningspass. Du märkte kanske
att du snabbt blev starkare och
hur t-shirten började strama allt
mer. Men om det gick på samma sätt för dig som för
de flesta andra, så planade antagligen din formkurva ut
efter en tid. Och det träningsprogram som i början gav
så bra resultat verkade plötsligt ha tappat sin magi, och
det blev helt omöjligt att öka belastningen.
Som tur är finns det ett effektivt sätt att undvika att träningen går i stå som stavas periodisering. Periodisering
används i dag av elitidrottare i alla olika idrottsgrenar
som ett nödvändigt redskap för att garantera att formkurvan stiger och är som högst vid en viss tidpunkt,
t.ex. inför en viktig tävling. Denna typ av strukturerad träningsplanering kan kanske låta elitinriktad och
krånglig om man bara är en helt vanlig styrkemotionär. Och periodisering kan också vara en hel vetenskap
– men den behöver inte vara det.
De två modellerna
Så kommer du igång
Två bra modeller
– vilken väljer du?
När du använder periodisering vrider
du på olika reglage i din styrketräning
efter en inplanerad modell.
I planen ingår olika intensiteter,
alltså hur tungt du lyfter. I stället för
att du alltid tränar med medelhård
intensitet och 8-12 repetitioner har du
också perioder då du fokuserar på att
öka din muskulära uthållighet (träning
med lätta vikter, många repetitioner
och korta pauser) och andra perioder
då du fokuserar på att bli starkare
(tunga vikter, få repetitioner och långa
pauser).
Det finns många olika periodiseringsmodeller att välja på. I grunden finns det dock två olika metoder att välja på: linjär periodisering och böljande periodisering.
Linjär periodisering
En enkel modell där träningen gradvis blir
tyngre och tyngre.
Linjär periodisering är den enklaste formen av
periodisering. Här ökar du belastningen med tiden –
från lätt belastning och många repetitioner till tung
belastning och få repetitioner. Du tränar oftast med
en viss intensitet under en period, varefter intensiteten stiger under nästa period:
- Lätta vikter de första 1-4 veckorna.
- Medeltunga vikter de följande 1-4 veckorna.
- Tunga vikter de sista 1-4 veckorna.
Fördelen med denna typ av periodisering är att
du hela tiden förbereder kroppen inför den tyngre
träningen som väntar. Om du nyligen har kört igång
med ett nytt styrketräningsprogram så är det bra
om du börjar med relativt lätta vikter och gör fler
repetitioner. Då kan du lättare fokusera på att lära dig
rätt lyftteknik jämfört med om du lyfter tyngre vikter.
Denna metod är därför särskilt bra för relativt nya
styrkemotionärer, som ännu inte har lärt sig alla
övningar till 100 procent.
Att det inte blir så mycket variation kan dock vara
en nackdel för vissa. Det kan också vara tufft för
motivationen att intensiteten hela tiden ökar. Först
när du har kört igenom hela cykeln – som kan pågå i
flera månader – kommer du tillbaka och tränar med
lättare vikter igen.
Ett exempel på hur en linjär
periodiseringsmodell kan se ut. Modellen är utformad
som en åttaveckorscykel, vilken i sin tur är indelad
i tvåveckorsblock. Vi utgår ifrån att du tränar hela
kroppen tre gånger i veckan och vilar minst en dag
mellan varje träningspass.
Ladda ned exemplet i PDF:en härunder.
Böljande periodisering
En variationsrik modell där du ökar eller
sänker intensiteten då och då.
Böljande periodisering kallas också för icke-linjär eller
undulerande periodisering. Till skillnad från linjär periodisering, då du tränar med stegvis ökande intensitet
under flera veckor, så är intensiteten mer vågformad
här och växlar från vecka till vecka eller från dag till
dag. Väljer du att variera från dag till dag kan du t.ex.
träna med:
- Lätta vikter på måndagen.
- Tunga vikter på onsdagen.
- Medeltunga vikter på fredagen.
Fördelen med den här vågliknande modellen är
att den är lätt att anpassa individuellt. Om du t.ex.
vet att du nästan alltid brukar vara trött och orkeslös
på måndagar och känner dig piggare senare under
veckan, så kan du gärna planera in ditt tyngsta och
mest krävande träningspass i slutet av veckan.
Du kan också välja ett mer flexibelt upplägg då
du lyssnar till kroppen och låter dagsformen bestämma hur intensivt du ska träna. Kommer du ned
till gymmet fylld av ork och energi, så är det kanske
just i dag du ska träna riktigt tungt. Om kroppen
däremot känns lite slö och dränerad på energi efter
det senaste träningspasset, bör du ta det lite lugnare
och vänta med att använda de tyngsta vikterna till en
annan dag.
Ett exempel på hur en böljande periodiseringsmodell kan se ut. Modellen är en
åttaveckorscykel, där intensiteten varierar mellan
träningspassen. Vi utgår ifrån att du tränar hela
kroppen tre gånger i veckan och vilar minst en dag
mellan varje träningspass.
Ladda ned exemplet i PDF:en härunder.
Gör så här
MIXA ETT
PROGRAM
Har du redan ett styrketräningsprogram som du
är nöjd med, kan du gärna
använda dig av det när du
ska köra igång med periodiseringen. Annars kan du
börja på ny kula och sätta
ihop ett program med hjälp
av våra tips.
VÄLJ EN
MODELL
Välj om du vill träna efter
den linjära eller den böljande periodiseringsmodellen
de kommande åtta veckorna. Du kan se i schemat hur
många set och repetitioner
du bör göra av varje övning, och hur länge du bör
vila mellan seten.
BYT OCH
BÖRJA OM
Efter åtta veckor är det
dags att ändra lite i programmet. Är det några
övningar du har kört fast
med, så byt ut dem. Börja
sedan om på en ny åttaveckorsperiod – men nu
med tyngre vikter än förut.
Känner du att du behöver
en paus innan du kör igång
med en ny träningsperiod,
så lägg in en mycket lugn
träningsvecka, då du bara
gör några få övningar och
undviker att träna till utmattning – eller så utför du
en helt annan träningsform.
Ladda ned exemplet i PDF:en härunder.