Undvik muskelbristning

Vad är en muskelbristning? Och hur behandlar du den om oturen är framme? Vi har sammanställt en massa fakta om muskelbristningar, så att du vet vad du ska göra för att förebygga och behandla skadan. 

© iStock

Aldrig mer muskelbristning

Muskelbristning kan drabba alla. Vi tittar närmare på skadetypen och tipsar om hur du kan undvika muskelbristning – och vad du kan göra om du ändå skulle drabbas av skadan.

3 augusti 2021 av Christian Thestrup

Vad är en muskelbristning?

En muskelbristning är en överbelastning av muskeln. Kort sagt är dina muskler uppbyggda av tunna proteintrådar som ligger parallellt i buntar, ungefär som tunna ledningar. Dessa buntar kallas också för fasciklar. När du använder musklerna så drar muskelfibrerna ihop sig, men om belastningen blir för stor kan en eller fler av dessa tunna fibrer gå av, och det är det som kallas muskelbristning.


Tips och fakta om skadan:

Varför uppstår en muskelbristning?

En muskelbristning uppstår oftast på grund av bristfällig uppvärmning, dålig grundkondition, dålig återhämtning, nedsatt styrka, eller om man ökar träningsintensiteten för snabbt. Det är vanligt bland löpare som drabbats av muskelbristning att farten skruvats upp innan musklerna blivit varma. På gymmet sker muskelbristningar oftast i samband med kraftfulla ryck, kast eller fel teknik vid tunga lyft, men skadan kan uppstå i alla idrotter som innehåller ryck, hopp och inbromsningar. Läs här hur du undviker skador rent allmänt när du springer. 


Hur känns det?

En muskelbristning känns som en skarp smärta i muskeln. Vid större muskelbristningar kan det också kännas som om en gummisnodd går av i muskeln. Ibland kan man också få ont och se en svullnad eller en liten knuta där fibrerna gått av under huden. Det gör oftast också rejält ont om man försöker sträcka ut muskeln, när man trycker på området och när man använder muskeln – t.ex. vid gång eller löpning.

Hur behandlar man en muskelbristning?

Om du drabbas av en muskelbristning bör du först och främst undvika rörelser som gör ont. Du får gärna gå lite, men ta det lugnt och lägg in regelbundna pauser då du placerar den skadade kroppsdelen i högläge. Rekommendationen är också att man undviker smärtstillande NSAID­-preparat (Non­ Steroidal Anti­Inflammatory Drugs) som ibuprofen, eftersom forskning har visat att det kan fördröja läkningsprocessen. Efter ett par dagar kan du börja återgå till dina vanliga rutiner. Du kan också göra lite lättare övningar då du ökar belastningen gradvis. Det bidrar nämligen till att öka blodcirkulationen och därmed påskynda läkningen i det drabbade området. Men lyssna på din kropp, och sluta genast om du får ont. Massage och lätt stretchning kan också vara bra för att öka blodtillförseln, men vid större muskelbristningar bör du vänta 7–10 dagar eftersom fibrerna då behöver mer tid på sig och läkningsprocessen går långsammare.

Dina muskler 

Illustration av muskelbristning

Illustration av muskelbristning 

© iStock


1. Musklerna är uppbyggda av tunna proteintrådar som ligger samlade i buntar ungefär som tunna ledningar. Dessa buntar kallas också fasciklar.
 

2.  Muskelbristningar uppstår oftast i övergången mellan muskel och sena, där muskeln blir till en sena.

 
3. Vid mindre muskelbristningar är det bara en muskelfiber som har slitits av. Vid mer kraftfulla ryck kan man dock ha oturen att flera fibrer slits av, eller att hela muskeln går av.

>> FÅ MASSOR AV tips om träning, motivation, tävlingar, recept och förslag på övningar direkt i din mail. Klicka här för att få vårt populära nyhetsbrev. <<


Var drabbar man oftast av en muskelbristning?

Löpare drabbas ofta av muskelbristningar i baklåret i samband med att man gör kraftfulla ryck. Vaderna är också utsatta för muskelbristningar. Det är därför viktigt att värma upp så att muskelfibrerna blir mer elastiska – särskilt i kallt väder. De stora musklerna på framsidan av låret är också utsatta för muskelbristningar – särskilt hos fotbollsspelare.

Vilka är symptomen?

De vanligaste symptomen på muskelbristning är:
● Plötslig smärta

● Ömhet
● Svullnad
● Missfärgning
● Blodansamling
● Stelhet
● Nedsatt kraft i muskeln


Var uppstår muskelbristningar?

Muskelbristning kan i princip uppstå i de flesta muskler om man belastar dem nog hårt. De flesta muskelbristningar uppstår dock i musklerna i baklåret, på framsidan av låret eller i vaderna, men de kan också uppstå i ljumsken, magen, armen, rumpan eller i ryggen. Det sker oftast i området kring muskeloch senövergången där muskeln blir till en sena.


När kan man börja träna efter en muskelbristning?

Det beror i hög grad på hur allvarlig muskelbristningen är. Om det bara har gått av ett par muskelfibrer, som man ofta ser vid löpning, kan man som regel vara i gång igen efter 3–6 veckor. Om det är många muskelfibrer som är avslitna, vilket man ofta ser i fotboll när en spelare har gjort en kraftfull vridning, kan det ta lite längre tid innan man kan träna igen. Vid en svårare muskelbristning kan det ta 6–9 månader innan man kan komma tillbaka till normal träning igen.

Vad är skillnaden mellan en muskelbristning och en sträckning?

Vid en muskelbristning går ett antal muskelfibrer av. Vid en sträckning av muskeln blir det ett våldsamt drag i muskeln, men muskelfibrerna slits inte av helt. Därför går läkningsprocessen vid en muskelsträckning snabbare, medan behandlingen i stort sett är densamma för båda skadetyperna.


Bra övningar mot muskelbristning

Det kan vara bra att stärka de muskler som är särskilt utsatta för muskelbristningar. Hos löpare är det oftast baklår och vader, och därför kan du gärna göra nordic hamstring och tåhävningar, som är två excentriska övningar. Gör så här:

Övning mot muskelbristning

Övning: Nordic Hamstring

1. Nordic Hamstring 
  • Stå på knä med fötterna låsta under en ribbstolsribba, en tung soffa eller ta hjälp av en kompis som kan hålla emot din vikt.

  • Luta dig långsamt så långt fram som möjligt. Använd dina armar för att ta dig tillbaka till utgångspositionen igen.

Övning mot muskelbristning

Övning: Tåhävningar

2. Tåhävningar 
  • Stå på ett trappsteg med den yttre tredjedelen av foten och hälarna utanför kanten.

  • Sänk långsamt ned hälarna mot golvet så långt som möjligt och lyft upp dem igen så att du står på tå. Du kan öka belastningen genom att träna en fot i taget eller genom att hålla i någon tung pryl – t.ex. en kettlebell.


Bör man söka läkare om man blir skadad?

Det är sällan nödvändigt att söka läkare om man har drabbats av muskelbristning. Om du får en kraftig svullnad, har rejält ont (utan att värken avtar inom 24 timmar) eller om du hörde en smäll och du inte kan aktivera muskeln, så bör du dock kontakta läkare. Då kan det vara relevant att göra en ultraljudsskanning för att avgöra hur allvarlig skadan är.

Läs också

Kanske är du nyfiken på ...

Vilket mål har du med din träning under nästa år?

Vi rekommenderar

Hittade du inte det du söker? Sök här: