Det är ingen katastrof om man som motionslöpare känner för att gå kortare sträckor under ett maraton. Tvärtom kan det vara en bra taktik som inte alls behöver påverka sluttiden negativt.
Det visar en tysk studie med 42 amatörlöpare som inför Kassel Marathon deltagit i tre månaders maratonträning. Under loppet delades löparna in i två grupper. Den ena gruppen sprang hela sträckan, medan löparna i den andra gruppen stannade och gick i en minut efter var 2,4:e kilometer.
Lite överraskande visade det sig att löparna i bägge grupperna genomförde loppet på nästan samma tid – strax över fyra timmar. De löpare som omväxlande löpte och gick fick mindre muskelvärk och var inte lika trötta efteråt; av dem upplevde bara fem procent extrem trötthet, medan den siffran var hela 40 procent i löpgruppen.
– Det tyder på att gå- och löpmetoden minskar belastningen på kroppen. Därför kan den taktiken i hög grad rekommenderas till icke-elitlöpare eftersom de kan uppnå samma sluttid utan att överbelasta kroppen, menar forskarna som ligger bakom studien.
