Löpning, löpare, myter

Funderar du på vilka myter som stämmer? 

© Foto: iStock

Fem löparmyter

Det finns många myter och halvsanningar om löpning. Här tittar vi närmare på fem av dem.

13 juni 2022 av Redaktionen

Löpning är en av de populäraste motionsformer som finns. Ungefär två av fem svenskar springer som en del av sin träning, enligt en rapport som Svenska Friidrottsförbundet presenterade för ett par år sedan. Och som oftast när det handlar om saker som blir trendiga uppstår det myter och nya föreställningar i takt med att populariteten ökar. En del myter beror på missförstånd eller undermålig forskning, andra saknar evidens eller är tagna ur luften.


Här tittar vi närmare på fem vanliga myter om löpning och undersöker vad forskningen egentligen har att förmedla om dem.

1. Löpning sliter på knäna

Nej, det är faktiskt tvärtom. Löpning förebygger nämligen artros, i varje fall bland motionslöpare.

Det framgår av en stor metastudie publicerad i Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy år 2017.

Där sammanställde man resultat från 17 olika studier och kom fram till följande andel fall av knäartros bland löpare:


  • Motionslöpare: 3,5 %
  • Ickelöpare: 10,2 %
  • Elitlöpare: 13,3 %


Så länge du inte springer mer än 10–12 pass i veckan, kan du räkna med att risken för att få knäartros är tre gånger mindre än om du inte löptränar alls.

2. Äldre bör inte springa

Om du frågar Fauja Singh, vilken som 100-åring blev den äldste någonsin som genomfört ett maraton, så håller han nog inte med. Äldre personer kan självklart springa, men man bör tänka på att återhämtningen går långsammare med åren. Det innebär att upplägget bör vara inriktat på långsam progression, kompletterande styrke- och rörlighetsövningar och gärna löpning kombinerat med andra motionsformer, t.ex. simning eller cykling.

3. Löpning ger starka ben

Nej, det stämmer inte. Löpning ger inga muskler och även om du får träningsvärk i benen av att springa, så beror det mer på ett mekaniskt slitage av musklerna pga. alla repetitioner än att muskelfibrerna belastas. En studie publicerad i Journal of Strength and Conditioning Research år 2014, visade att benstyrkan bland äldre löpare minskade med fem procent på fem år trots att de löptränade flitigt. Vill du ha starka ben (och det behöver du ha), bör du alltså plocka fram vikterna.

4. Löpning är den bästa aktiviteten för att gå ned vikt

Nåja, löpning förbränner visserligen en hel del kalorier. Men helkroppsaktiviteter som längdskidåkning och rodd, då alla stora muskelgrupper jobbar, förbränner ca 15 procent mer.


Dessutom ger löpning en hög belastning på kroppen, och den veckovisa träningsmängden blir därför naturligt begränsad. Då ger motionsformer som cykling eller vandring möjligheter till att träna mycket mer och därmed förbränna fler kalorier.

Det bästa med löpning som bantningsmetod är att den är så lättillgänglig. Ut genom dörren, löp en runda och kom hem igen efter 45 min. – det blir inte enklare än så.

5. Man bör stretcha både före och efter löprundan

Nej. Stretchar du före blir dina senor slappa och mindre spänstiga, och stretchar du efteråt så riskerar du att förvärra de små bristningar och mikroskador i benvävnaden som uppstår när du springer. Vänta därför med att stretcha till dagen efter löprundan, då kroppen är bättre förberedd.


Vad betyder egentligen anaerob? Läs här varför du bör träna anaerobt. 

Läs också

Kanske är du nyfiken på ...

Vilken form av gruppträning föredrar du på gymmet?

Vi rekommenderar

Hittade du inte det du söker? Sök här: