I dag är en bra dag för skribenten till denna artikel för i går satte jag årets bästa tid på ett segment – en i den digitala träningsvärlden Stravas markerad sträcka – strax norr om Göteborg. Den bland cyklister så välkända sträckan är en halv kilometer lång och stiger rejält brant på slutet.
Det känns riktigt bra att vara snabbast på just den sträckan i år (i varje fall av de som har registrerat sig på den på Strava).
Men förhållandena var också gynnsamma, och under hela sträckan hade jag stark medvind. Det gör att min rekordtid också har en lite bitter eftersmak. För är jag egentligen bara snabbare än alla Strava-användare som kanske kört sträckan i motvind? Och räknas det då som fusk med medvind, eller?
– Jag känner till flera halvproffsiga cyklister som konstant håller koll på väder och vindar och utifrån detta väljer rätt tidpunkt för att ge sig ut i samlad trupp och köra för att sätta nya Strava-rekord på olika platser i landet, säger en Strava-användare som vill vara anonym.
– Det är ju inte direkt något fusk, men det är minst sagt svårt att tävla mot en hel cykelklunga som med starka vindar i ryggen samarbetar om att sätta nya Strava-rekord.
Jakten på så kallade KOM och QOM är en av de viktigaste funktionerna i cykel- och löparappen Strava. KOM står för King of the Mountain, och QOM är den kvinnliga motsvarigheten, Queen of the Mountain. Titeln får man om man är snabbast på ett segment i Strava. Segmenten är definierade sträckor. Oftast handlar det om kända stigningar eller populära avsnitt längs olika cykel- och löprundor.
Fusk på Strava
Men jakten på KOM och QOM har också en skuggsida. Förutom att man kan invänta rätt vindar så kan man fuska riktigt fult genom att t.ex. köra segmenten i bil.
– Den 7 januari blev jag av med mitt KOM, skriver Strava-användaren Frans van Burk på Stravas sajt.
– När jag analyserade den nya rekordhållarens cykeltur kunde jag se att hans genomsnittsfart var 57,4 km/h och att hans maxhastighet var 115,9 km/h. Det var alltså uppenbart att han hade kört rundan i bil. Men vad kan man göra åt det?
Stravas svar är att Frans kan anmäla användaren. Det gör man genom att gå in på aktiviteten och trycka på ”Flag”. Därefter ombeds man att utveckla varför man satt ett frågetecken vid aktiviteten. T.ex. genom att säga att en sträcka har genomförts med bil. Eller att det måste vara något fel på gps-datan.
Läs även: Ny typ av bedrägeri när du säljer prylar på internet
Naturliga misstag
Man kan också anmäla en användare på rankinglistan om man misstänker fusk.
– Vi ser förhållandevis få varningsflaggor. Och oftast är det naturliga misstag som t.ex. att cykel-gps:n fortfarande är påslagen när man sätter sig i bilen efter att man har varit ute och cyklat, säger Andrew Vontz, som är cykelchef hos Strava.
Han vill dock inte nämna några siffror på hur många fuskare Strava registrerar i praktiken. När man sätter en flagga vid ett KOM, så går Strava in och kontrollerar datan och tillrättavisar Strava-användaren som innehar rekordet. Om man avslöjas som fuskare blir man fråntagen sitt KOM, och om man fuskar om och om igen så blir man avstängd från Strava.
Den lösningen är långtifrån alla Strava-användare nöjda med. De är irriterade över att man inte kan anmäla själva användaren som fuskat flera gånger. I stället måste man in och anmäla varje enskilt segment där fusk begåtts.
– Jag har t.ex. problem med en ny användare på Strava. 90 procent av hans rundor har han helt klart kört med bil och inte på cykel. Han har redan blivit flaggad massor av gånger, men han fortsätter ändå med sina fuskrundor och sätter hela tiden nya KOM, klagar Steven Robinson på Stravas sajt.
Obligatorisk puls
En lösning på problemet skulle kunna vara att Strava kräver att man använder pulsbälte eller wattmätare. På så sätt skulle man kunna se om pulsen ligger på max, vilket den oftast gör när man sätter ett KOM. Eller om hjärtat slår jämnt och långsamt eftersom man faktiskt sitter i en bil. Det avvisar dock Strava som någon bra lösning.
Ändrar GPS-data
För tillfället hävdar Strava också att man inte kommer att ändra rutinerna. De menar att deras datasystem automatiskt kan se om en användare fuskar om och om igen – och att de hela tiden blir bättre på att upptäcka fusk.
Dessutom understryker de att om en användare avslöjas för fusk flera gånger, så blir han avstängd från Strava. Men samtidigt är en ny profil bara ett par knapptryck bort. Om man lyckas få bort fusket från Strava är nog tveksamt eftersom kreativiteten verkar blomstra. Ta t.ex. sajten Digital EPO. På den webbplatsen, som numera är nedlagd, kunde man ladda upp sina gps-filer när man kom hem från en cykel- eller löprunda.
Därefter kunde man bestämma hur mycket snabbare tider man ville ha, varefter sajten justerade gps-datan så att den passade till den nya hastigheten. Därefter kunde man föra över filen till Strava och sätta nya rekord.
De ansvariga för sajten försvarade sig med att de bara ville göra en god gärning genom att förhindra människor från att cykla för snabbt på vägarna. Den förklaringen köpte dock inte Strava, och man tog snabbt fram en metod som genomskådade om gps-rundorna hade gått genom Digital EPO-sajten.
I början av maj i år startade en annan het diskussion. Hur gör man med dem som dopar sig på riktigt, skulle de också få inneha rekord på Strava? Bakgrunden till diskussionen var Strava-användaren Thorfinn Sassquatch, som hade över 800 KOM i området runt Los Angeles i USA. De rekorden förundrades många över, och hans existens omgärdades av mycket mystik. Ingen visste riktigt vem det var som dolde sig bakom namnet som tydligen tog sig uppför de branta bergen i rekordfart.
Det visade sig vara en före detta amerikansk halvprofessionell cyklist, Nicholas Brandt-Sorenson. Han sa bland annat i polisförhör att han både köpt och sålt dopningspreparat. Han hade också flera gånger under sin aktiva karriär åkt fast för dopning.
Inget straff för dopning
Flera av de cyklister som känner Brandt-Sorenson, hävdar att han fortfarande använder epo och andra olagliga hjälpmedel. Amerikanen är en förhållandevis storvuxen cyklist omkring 30 år gammal, som omöjligt kan ha cyklat uppför de branta bergen på de tider som finns registrerade på Strava. Hos Strava vill man emellertid inte radera hans rekord:
– Vi kan inte avgöra vem som använder dopning. Det kan vi inte se genom att jämföra tider på varje segment, säger Andrew Vontz.
Men vem vill riskera sin hälsa genom att använda epo och annan dopning bara för att sätta rekord i en digital värld, undrar man?
Ja, kanske är det fler än man kan föreställa sig.
