Löpare och trailskor i terrängen
Offroad

Vi förbereder dig inför köpet av trailskor

Test av trailskor – så väljer du rätt

Bli redo för höstens löprundor i blöt, lerig och halterräng. Den nyaste generationen trailskor med sinakraftiga dobbar ger ett suveränt grepp och har utmärkt komfort samt bra spänst, vilket hjälper dig att klara av de mest tekniskt krävande utmaningarna i terrängen.

Rätt trailskor är det viktigaste redskapet för en löpare. Utbudet är dock stort, och därför har vi sammanställt allt du behöver veta inför ditt nästa köp.

Men vilka trailskor passar dig? Vilka klarar sig bäst i test? Och vad bör du vara uppmärksam på innan du ger dig ut i leran i terrängspåret? Få svar på alla dina frågor om trailskor här.

Vi testar ett brett utbud av trailskor. Vissa är s.k. door to trail-skor, dvs. allsidiga allroundskor som fungerar på både grusvägar, stigar och t.o.m. på asfalt. Andra är mer tåliga, trailspecifika och designade för snabb löpning på tekniska lerstigar med mycket stenar och rötter. Fundera på vilka behov du har och välj den skotyp som passar till just dina löparvanor.

 

Så testar Aktiv Träning: Vi testar marknadens mest relevanta modeller i en viss kategori, och sammanfattar våra upplevelser så att du kan få hjälp att göra rätt val just för dig. Våra testare är alla erfarna löpare på olika nivåer och med olika löpstilar. Skorna har testats av snabba, lätta tävlingslöpare och tyngre, långsammare, hällöpare. Skorna har testats både på asfalt, grusvägar och ute i terrängen. Som alltid när det gäller löpskor är det i hög grad individuellt både när det handlar om passform och när det gäller löpkänsla. Prova därför alltid skorna noga vid köptillfället.

Vi har tagit fram en köpguide med 12 trailskor från 2021: 

  • Asics Fuji Lite 2 
  • Salomon Madcross
  • Salomon Ultra Glide 
  • Saucony Peregrine 11
  • Saucony Endorphin Trail
  • Nike Pegasus Trail 3
  • Brooks Catamount 
  • Adidas Terrex Agravic Flow GTX
  • Inov-8 Trailfly Ultra G 300 Max 
  • New Balance Fresh Foam Trail More V2
  • The North Face Vectiv Infinite
  • Hoka One One Speedgoat 5 


Här kan du se vilka trailskor vi rekommenderar. Och vilka trailskor som passar bäst i olika förhållanden. Klicka på "Ladda ned artikel" här nedan och ta del av hela testet.

Vi testade 10 trailskor år 2020:

  • Scott Kinabalu Ultra RC
  • Asics Fujitrabuco Pro
  • Salomon Ultra / Pro
  • Nike Terra Kiger 6
  • Saucony Peregrine 10
  • Columbia Montrail F.K.T Attempt
  • Hoka One One Speedgoat 4
  • New Balanca Summit Unknown
  • Salomon Wildcross
  • Adidas Terrex Agravic Boa


Vilken blev vinnare i vårt test av trailskor? Och vilken modell utsåg vi till bästa köp? Klicka på "Ladda ned artikel" här nedan och ta del av hela testet.

Så är en trailsko uppbyggd


1. Ovandel

Materialet är oftast tätare och tåligare än i en vanlig löpsko. Det gör att trailskon blir mer slitstark och smutsavvisande, men att komforten blir lite sämre. Vissa modeller är helt vattentäta, t.ex. de med goretexmembran. 


2. Mellansula

När man springer i terrängen och på skogsstigar är behovet av dämpning inte lika stort som på asfalt och betong, och många trailskor har en mer neutral och lägre mellansula för ökad kontroll. Stack är ett begrepp för hur hög mellansulan är, och trenden går mot trailskor med ”tjockare” mellansulor för ökad komfort och energiåtergivning. Det innebär dock också att skon blir högre och att risken ökar för fotledsvrickning i ojämn terräng. Fasta sulor har ofta bättre spänst, men många nya skumtyper är både mjuka och har bra spänst, dvs. de har en effektiv energiåtergivning.

Trailsko
Trailskons detaljer

3. Yttersula

Sulan har oftast ett aggressivt mönster med mer eller mindre markanta dobbar riktade åt olika håll och strategiskt placerade mönster, som ger bra grepp på olika underlag. För att greppet ska bli optimalt på blöta, fasta underlag använder tillverkarna speciella gummiblandningar.


4. Läst

Lästen i en trailsko är ofta bredare än i vanliga löpskor. Det ökar stabiliteten i terrängen, samtidigt som det hjälper till att styra foten lite mer om man har en tendens att vinkla foten för mycket inåt när man springer.


5. Dropp

Droppet är skillnaden mellan sulans tjocklek i häl och framfot. Dvs. en 25 mm tjock häl och 20 mm tjock framfot ger ett dropp på 5 mm. Lågt dropp ger bättre kontroll och stegavveckling, men innebär också att belastningen på vader och hälsenor blir högre.

Vad är en trailsko?

Trailskons ovandel är ofta lite tätare och mer robust jämfört med en vanlig löpsko. Det gör att trailskon skyddar bättre mot smuts och lera. Däremot blir den inte lika bekväm. 


Lästen i en trailsko är ofta bredare. Det ger bättre stabilitet i terrängen. Foten styrs därmed lite mer vilket är bra om du har en tendens att vinkla foten för mycket inåt. 


Yttersulan avgör hur bra trailskon greppar i underlaget. De allroundskor som vi testar här har oftast mindre dobbar som ger bra grepp på grus och fasta skogsstigar.

Vilken typ av trailsko ska jag välja?

Trailsko
Door to trail-sula

  • "Allroundskor"

Allround-kategorin passar många löpare. Här handlar det om skor som i hög grad liknar vanliga löpskor och de är – som namnet indikerar – allsidiga och kan användas till både väg- och traillöpning. 


De kännetecknas ofta av en relativt stor sultjocklek (20-30 mm) och ett högt dropp (6-10 mm), och är ibland också försedda med stabiliserande detaljer i mellansulan. Tonvikten ligger på stötdämpning och komfort, och ovandelen är därför också relativt kraftig och har en tjock stoppning. Vissa skor har vattentäta membran som värmer lite extra i blöta förhållanden. Yttersulan har lite mindre dobbar som ger bra grepp på fasta grus- och jordvägar och som också klarar några kilometers löpning på väg. Skorna är ett bra val för den som löper på relativt fasta, jämna stigar och som stöter på asfalt ibland under trailrundan. 


Den tjocka mellansulan och det höga droppet ger bra stötdämpning, men innebär också sämre grepp och kontroll i teknisk terräng med mycket rötter.

Sula på en lersko
Sula på en lersko

  • "Lerskor"

Lerskor kännetecknas av en mycket kraftig yttersula med långa, kraftiga dobbar som kan gräva ned sig i lera, snö, sand m.m. och därmed får man ett bra grepp även i riktigt tuffa förhållanden. Skorna har en låg sula utan särskilt mycket stötdämpning, vilket inte heller är lika nödvändigt på mjuka underlag. Skorna har oftast ett lågt dropp, vilket gör att markkontakten blir bra och risken för fotledsvrickningar minskar. 


Ovandelen är enkel och tunn och ibland försedd med en gaiter (inbyggd damask) som skyddar mot vatten, lera, snö och sand. Materialet i ovandelen är ofta glatt och fast för att det inte ska suga åt sig vatten och lera. Materialet brukar också vara relativt öppet för att vattnet ska kunna rinna ut – om det nu lyckas komma in. Vikten bör vara låg så att fötterna kan förflyttas snabbt i tungsprunget före. Skorna funkar bäst på lösa, mjuka underlag, och sämre på asfalt.

Sula som funkar bäst i stenig bergsterräng 

  • "Bergssko"

Springer du i stenig terräng ställs det lite andra krav på skorna. På hårda och ojämna underlag behövs en sko som skyddar fötterna mot stötar och slag. Bergsskor är oftast relativt hårda och försedda med en så kallad stenskyddsplatta i sulan som skonar fotsulorna mot vassa stenar. 


Yttersulan ska vara relativt kraftig så att den ger bra grepp på lösa stenar, och många skotillverkare använder sig nuförtiden av ett slags sticky rubber som ger bra fäste på hala klippblock. Ovandelen ska också skydda fötterna och den består ofta av en slitstark och glatt nätväv. Ovandelen är dessutom ofta försedd med ett skyddande lager längst fram och vid vristerna, för att man inte ska få ont i fötterna av stenar och klippblock. Mellansulan är relativt tjock och mjuk för att den ska dämpa alla hårda stötar från underlaget, och själva plattformen på skon är rätt bred så att man får bra stabilitet och dämpning när man springer utför. 


Bergsskor fungerar självklart bäst i fjäll- och bergsmiljö, men duger bra även i teknisk terräng.

Hur väljer man rätt sula? 

Hur löper du? Den frågan bör du ställa dig själv innan du väljer ett par löpskor för vinterträningen. Det har nämligen stor betydelse för vilken typ av sko du behöver. 

  • På platt asfalt 

Använd en sko med mjuk gummisula och stor understödsyta. Det ger bästa möjliga väggrepp på asfalt och trottoarer. Sulan på en vintersko är oftast lite mjukare, vilket ger bra grepp på kall asfalt. 

Fördelar: Löpkänslan är lika bra som i en löpsko för sommarbruk. 

Nackdelar: Sämre grepp på lösa underlag


Att tänka på...

Välj en sko med bra dämpning och eventuellt också ett pronationsstöd om du är van vid det från dina andra löpskor.

  • I slask och snö

Välj en sula med inte fullt så kraftiga dobbar. Den typen av sula ger ett bra grepp på hårt packad snö och löst grus, samtidigt som den fungerar hyfsat på fasta underlag. En medeltjock sula fungerar bra både på grusvägar och på asfalt. 

Fördelar: Allsidiga egenskaper. 

Nackdelar: Fungerar inte perfekt på något underlag.


Att tänka på...

En vattenavvisande ovandel håller fötterna torra och varma. Den bidrar också till att skons allsidiga egenskaper förstärks.

  • I tuff terräng 

Välj en sko med kraftiga dobbar som greppar effektivt. Dobbarna fungerar bäst på våta stigar där de ger ett perfekt väggrepp och underlättar snabba riktningsförändringar. Dobbar behövs om du vill löpa snabbt. 

Fördelar: Bra grepp på mjuka underlag. 

Nackdelar: Sämre komfort på hårda underlag.


Att tänka på...

En platt, flexibel sko, utan särskilt mycket dämpning eller stöd, ger en bra känsla mot underlaget.

Bör trailskor vara vattentäta eller inte?

Det kan verka logiskt att trailskor gjorda för tuffa förhållanden ska vara vattentäta. Men i verkligheten är diskussionen för och emot vattentäta membran inte lika entydig. Det finns nämligen både för- och nackdelar med vattentäta skor.


Fördelar: Så länge vattenpölarna är små så hålls fötterna torra. Ett vattentätt membran bidrar till att fötterna hålls torra

Nackdelar: Ovandelen blir lite hårdare och löpskon blir lite tyngre. Ventilationen blir sämre av ett vattentätt membran. Det vatten som ändå lyckas tränga in i skon har svårt att rinna ut igen.

Hur tar man hand om sina trailskor?

Om löpskorna blir kladdiga under löprundan så bör du spola av dem under vattenkranen direkt när du kommer hem. Då försvinner leran och vägsaltet. Lera som stelnat kan tas bort med en vanlig kökssvamp.


Skorna kan även köras i tvättmaskinen. Tänk på att ta bort skosnören och innersulor. En del tvättmaskiner har skonsamma tvättprogram för sportskor och/eller för friluftsplagg. Alternativt kan du välja låg värme och lägre varvtal. Undvik sköljmedel – särskilt till vattentäta skor. Annars försämras ventilationsförmågan.


Låt skorna torka i vanlig rumstemperatur. Stoppa gärna hoprullat tidningspapper i dem. Undvik att ställa skorna på element eller andra värmekällor.

Varför ska man pröva traillöpning?

Traillöpning gör att träningen blir både roligare och mer varierad. Du förbättrar även konditionen och blir starkare samtidigt som skaderisken minskar.

1. Belastning 

När du löper i skogen på ojämna stigar och grusvägar så blir belastningen för benen mer varierad än på t.ex. asfalt. Underlaget är oftast mjukare än asfalt, men lika viktigt är att underlaget är ojämnt. Jämfört med asfaltslöpning, då du sätter ned foten på samma sätt hela tiden när du springer, så gör det ojämna terrängunderlaget att du sätter ned foten lite olika. Det ger en skonsammare belastning och mindre slitage på kroppen.

 

2. Styrka

Medan asfaltsvägar är flacka och jämna, så är skogsstigar ojämna och kuperade. Det ställer höga krav på din styrka i fötter, ben och bål. Den ojämna terrängen där fötterna hela tiden tvingas jobba hårt, stärker de små musklerna i fötterna samt ökar stabiliteten i fotlederna – och alla uppförsbackar stärker musklerna i vaderna, baklåren och rumpan. Utförslöpning tränar i sin tur framlåren. Resultatet är minskad skaderisk och ett spänstigare löpsteg.

3. Intervaller

Alla backar som dyker upp i terrängen ger en naturlig form av intervallträning där pulsen hela tiden går upp och ner. Det är bra för både hjärtat och cirkulationssystemet och leder till att du förbättrar din kondition. Konditionen är ett mått på hur mycket syre ditt hjärta kan pumpa runt i kroppen, och hur mycket syre dina muskler kan ta upp. Det avgör i sin tur hur snabbt du kan springa på sträckor från 1 500 meter upp till maraton.


4. Glädje

Medan väglöpning ofta handlar om distans, tempo och kilometertider, så handlar traillöpning i högre grad om själva löpupplevelsen och om att ha roligt. Du befinner dig mer i nuet när du susar utför smala skogsstigar jämfört med när du springer längs ”ändlösa” landsvägar. Dessutom skyddar tätbevuxna skogsområden bra mot vind och väder, vilket är nog så viktigt vintertid. Kom också ihåg att det blir mörkt tidigt på vintern.

Läs också

Kanske är du nyfiken på ...

Vilket väder ogillar du mest att träna i?

Vi rekommenderar

Hittade du inte det du söker? Sök här: