Vintern är på väg. För varje dag som går blir dagarna kortare och mörkret lägger sig, men det innebär inte att du behöver hålla till inomhus och löpträna – eller skippa löpningen helt – för det. Med rätt pannlampa kan du fortsätta löpträna i stadsmiljö, på landet eller i skogen. Vi har testat en rad olika modeller för att du lättare ska kunna välja rätt.
Innehåll
Vilken typ av pannlampa ska jag välja?
Hur många lumen behöver pannlampan ha?
Fem anledningar att springa med pannlampa
Varför har inte alla pannlampor höga lumen?
Vilken typ av pannlampa ska jag välja?
Det beror helt på ditt behov. Om du är på jakt efter en pannlampa för löpning bör du först och främst välja en ljusstyrka som är anpassad till om den ska användas i stan, på landsväg eller om du ska ge full gas på ojämna skogsstigar i mörkret.
Och hur lång är batteritiden? Ska pannlampan t.ex. bara användas under korta träningspass, eller ska den lysa i ett helt maraton? Sedan handlar det om kvaliteten. Måste pannlampan tåla stötar mot bergsväggar, eller ska du endast använda den i stan? Och behöver den vara vattentät eftersom du har anmält dig till ett multisportlopp, eller räcker det om pannlampan bara tål en regnskur?
Det finns knappast någon pannlampa som uppfyller alla dina behov, men några passar dig säkert bättre än andra. Både kvalitet, komfort, vikt och pris spelar roll, så tänk dig för innan du slår till.
Läs också: Njut av vinterns löprundor – klä dig rätt
Vad betyder lumen?
Lumen är en måttenhet som anger en lampas ljusstyrka – ungefär som watt i glödlamporna hemma i bostaden. 1 watt motsvarar också ca 10 lumen. Ju högre lumen, desto kraftfullare ljus kan pannlampan alltså avge.
Värdet säger dock inget om hur lampans ljuskägla är, och det påverkar i hög grad upplevelsen av ljusbilden om ljuset sprids eller koncentreras. Men lumen är en bra utgångspunkt när man vill veta hur kraftfullt en pannlampa kan lysa.
Hur många lumen behöver pannlampan ha?
Ditt behov av lumen beror på vad du ska använda pannlampan till. Här är några allmänna tips du kan ha i minnet.
● 100 lumen: Promenader på svagt belysta platser där du vill synas lite bättre.
● 200–300 lumen: Löpning i stadsmiljö där det oftast finns gatubelysning.
● 300–400 lumen: Breda skogsstigar där underlaget inte bjuder på några stora överraskningar.
● 500–1 000 lumen: Smala, slingriga skogsstigar där man behöver se långt och brett, så att man inte blir överraskad av rötter, stenar, grenar eller plötsliga nivåskillnader.
● +1 000 lumen: Om du vill ha en pannlampa som också kan användas för att köra mtb i mörka skogar, så är det bra med en ljuskägla som följer ditt huvud och inte bara riktningen på ditt styre.
Silvas pannlampa får bra betyg för alla sina detaljer, men vinner ändå inte vårt stora pannlampstest – testvinnaren kan du läsa om längre ned på sidan.
© SilvaFem anledningar att springa med pannlampa
- Det blir en helt annan upplevelse än att springa i dagsljus. Du koncentrerar dig helt och fullt på löprundan. Din gamla välkända löprunda upplevs ny och spännande, och det känns som du springer i en lång tunnel där varje kurva bjuder på nya intryck.
- Du kan upptäcka ojämnheter på gatan i stan, gropar i asfalten på landsvägen och luriga stenar och rötter på stigarna. Och som en extra, och inte helt oviktig, bonus syns du bättre själv för både bilister, fotgängare och cyklister.
- Dina sinnen jobbar för högtryck. Du glömmer plötsligt allt om tid, tempo och hur jobbig löprundan är. I stället känns det som att du springer i din egen bubbla med ett härligt flyt, medan du lägger mer märke till dofter och ljud under löprundan.
- Du kan planera din träning mer fritt, eftersom du inte behöver skynda dig hem för att hinna springa en runda innan solen går ner. Det innebär också att du kommer ut oftare och får en stunds mental återhämtning i den för årstiden friska luften.
- Eftersom många väljer att träna inomhus på vintern, har du vägar och stigar nästan för dig själv – både i skogen och i stadsparkerna. Om du ändå möter andra när du är ute och löper, så tänk på att titta lite åt sidan så du inte bländar dem.
Vem uppfann pannlampan?
De första bärbara lamporna lyste med hjälp av acetylgas och användes i början av 1900-talet. Först användes de som cykellampor, men de kom snabbt till användning i kolgruvorna, där arbetarna kunde fästa dem på sina hjälmar.
År 1912 uppfann Thomas Edison den första elektriska pannlampan till gruvarbetarna, vilket var bra eftersom de elektriska lamporna inte kunde antända gas i gruvorna. Däremot lyste de bara med 2–5 lumen efter 12 timmar.
Varför har inte alla pannlampor höga lumen?
Många lumen är samma sak som hög ljusstyrka. Och ju högre ljusstyrka du behöver, desto större lamphuvud, batteri och därmed också vikt följer det med.
Det utvecklas hela tiden nya batterityper som räcker längre och väger mindre. Batteritid och vikt följ dock hela tiden åt, och när vikten går upp går komforten som regel ned.
Hur mycket betyder vikten?
Pannlampans vikt betyder en del. Det viktigaste är dock att lampan har en bra komfort – inte minst gäller det större modeller med stora batterier.
Om batteriet är placerat i nacken är det viktigt att balansen är bra, och att det t.ex. medföljer ett gummiband som kan dras över huvudet. Om batteriet sitter i lamphuset framtill på huvudet, får batteriet inte vara så tungt att det glider ned i pannan när du springer.
Var köper man pannlampor?
Om du vet exakt vilken modell du vill ha så finns det många nätbutiker som erbjuder pannlampor – ofta till lägre priser än i butikerna.
Det är dock bra om du testar pannlampan innan du köper den, så att du känner hur den sitter, om knapparna är lagom stora och om kvaliteten på pannlampan är bra. Det är också lättare att jämföra två pannlampor när du står och håller dem i handen, eftersom det är många saker man inte kan se på en bild.
Springer du i skogen, i stan eller ute på landsvägarna? Se hur du gör för att hitta rätt pannlampa för just ditt behov.
