© Colourbox

Jag går ned i vikt om jag löper långsamt ... och annat trams

Jag går ned i vikt om jag löper långsamt. Jag är för tjock för att löpa. Det är viktigt att stretcha. Vi har plockat ut de vanligaste myterna inom löparvärlden och tagit hål på dem.

7 maj 2014 av Bjarke Kobberø
Myt 1: Man måste löpa långt och långsamt för att bränna fett
Bakgrund:

Grundas på en föreställning om att man bränner mer fett när man löper långsamt, och att det finns en speciell fettförbränningszon som man bör hålla sig i för att gå ned i vikt.

Utbredning:

I motionärskretsar och på gym kan man ibland höra myten när målet är att gå ned i vikt.

Åtgärd:

Energiförbrukning och intensitet hänger ihop. Ju hårdare man tränar, desto mer energi går det åt. Dessutom blir den så kallade efterförbränningen – dvs. energiförbrukning efter träning – högre om man tränar högintensivt. Högintensiv träning har även andra hälsoeffekter, t.ex. en bättre insulinkänslighet, vilket minskar risken för diabetes. Pga. skaderisken bör man dock inte träna hårt mer än två gånger i veckan.

Myt 2: Smärta kan tränas bort
Bakgrund:

En gammal machomyt som bygger på en föreställning om att smärta är ett uttryck för svaghet och lathet som det bara är att träna bort.

Utbredning:

I mer föråldrade träningsmiljöer.

Åtgärd:

Att man får ont efter en löprunda kan bero på många saker, men ofta beror det på att man tränat för mycket eller för hårt. Om man får ont på samma ställe flera löprundor i rad så bör man minska träningsmängden för att se om smärtan försvinner. Gör den inte det bör man uppsöka läkare eller sjukgymnast för att få behandling.

Läs om de andra löparmyterna

Klicka här nedan och se alla de elva seglivade löparmyterna:

Läs också

Kanske är du nyfiken på ...

Vilken är din favoritfrukost?

Vi rekommenderar

Hittade du inte det du söker? Sök här: